Brorssons syn på saker

Brorssons syn på saker

Skyldighet att anmäla verklig huvudman till Bolagsverket

BolagsrättPosted by Magnus Brorsson Wed, August 30, 2017 16:39:32

Enligt en ny lag (Lag 2017: 631 om registrering av verkliga huvudmän) måste ca. 800 000 företag anmäla s.k. verklig huvudman till Bolagsverket senast den 1 februari 2018.

Lagen är, med vissa undantag, tillämplig på svenska juridiska personer, utländska juridiska personer som driver verksamhet i Sverige och fysiska personer som förvaltar s.k. truster. Bland de juridiska personer som är undantagna märks börsbolag, dödsbon och konkursbon.

Med verklig huvudman avses enligt lagen en fysisk person som ensam eller tillsammans med någon annan, ytterst äger eller kontrollerar en juridisk person, eller en fysisk person till vars förmån någon annan handlar (t.ex. bulvaner).

Om en fysisk person ensam eller tillsammans med närstående kontrollerar mer än 25% av rösterna eller utse mer än hälften av styrelseledamöterna (antingen enligt lag eller enligt avtal) så ska den personen anses vara verklig huvudman.

Enligt lagen är den juridiska personen skyldig att ha kännedom om och dokumentera sina verkliga huvudmän. Det innebär en skyldighet för alla juridiska personer att (i) undersöka saken, (ii) dokumentera undersökningen och (iii) dokumentera resultatet samt (iv) löpande hålla denna kunskap och dokumentation aktuell. Det betyder bl.a. att bolaget måste ha kontroll på och dokumentera delar av aktieägaravtal. Dokumentationen ska lämnas ut till myndighet på begäran.

Dokumentation av gamla förhållanden ska sparas i fem år.

Informationen om verklig huvudman ska registreras hos Bolagsverket som kommer att föra ett centralt register över verkliga huvudmän. Från och med den 1 september kommer det att finnas en digital tjänst hos Bolagsverket för att registrera verkliga huvudmän.



Borgen för aktiebolag

Övrig affärsjuridikPosted by Magnus Brorsson Mon, August 28, 2017 13:52:30

Högsta domstolen har under sommaren meddelat en dom som är av stort intresse både för den som gått i borgen för ett aktiebolag som gått i konkurs och för den som har en fordran på ett aktiebolag som gått i konkurs. Innebörden av domen är att om fordran på aktiebolaget preskriberas så preskriberas också fordran mot den som gått i borgen för aktiebolagets skuld. Att detta är intressant beror på att det är lätt hänt att en fordran på ett aktiebolag som upplösts efter konkurs preskriberas. Det finns ju inte längre något aktiebolag och alltså ingen att skicka preskriptionsavbrytande påminnelser till.

För den som gått i borgen kan det alltså vara idé att undersöka om det möjligen är så att huvudfordran, alltså den fordran man gått i borgen för är preskriberad. Om den är det så är man inte längre betalningsskyldig som borgensman.

För den som har en fordran mot en borgensman gäller det att komma ihåg att det inte räcker att skicka påminnelser till borgensmannen utan att preskriptionsavbrott måste göras också i förhållande till huvudgäldenären. När huvudgäldenären är ett aktiebolag som upplösts efter en konkurs blir detta svårt eftersom huvudgäldenären då inte längre finns. Lösningen? Man kan ansöka om att det upplösta bolaget ska försättas i likvidation. På så sätt ”återuppstår” bolaget och det finns en likvidatorn att skicka påminnelserna till. Simsalabim, så är problemet löst, även om det kräver lite handpåläggning.



Ingående av avtal vid internetauktion

AvtalPosted by Magnus Brorsson Fri, January 13, 2017 14:33:42
Högsta domstolen har i en dom i mellandagarna uttalat sig om hur och när avtal ingås vid internetauktioner. Genom domen är det klarlagt att den sluttid som anges för auktionen fyller samma funktion som klubbslaget vid en traditionell auktion, dvs. när tiden löper ut så ingås avtal om köp med den som då lagt det högsta budet. Man ska dock observera att detta bara gäller om inte andra regler ställts upp för auktionen (i det aktuella fallet rörde det sig om en sälj-grupp på Facebook utan särskilda regler) och att säljaren kan ändra reglerna för auktionen fram till klockslaget. Med det framgår också att en budgivare inte behöver läsa alla inlägg i tråden så även om säljaren t ex kan flytta fram sluttiden så gäller det att göra det tydligt, annars riskerar säljaren att, som i det aktuella fallet, få betala skadestånd till den som hade högsta budet vid sluttiden när saken sedan såldes till betydligt högre pris till annan.

När ska man välja skiljeklausul?

Övrig affärsjuridikPosted by Magnus Brorsson Wed, October 19, 2016 13:24:02
En fråga som ofta kommer upp till diskussion är om man ska välja skiljeklausul eller vanlig domstol i ett avtal. Många gånger väljs skiljeklausul av ren slentrian, utan eftertanke.

Huvudregeln är att tvister avgörs i allmän domstol, och då vanligen i svarandens "hemmadomstol". En fördel med detta är naturligtvis att det finns väl utvecklade regler för hur domstolsprocessen ska gå till och att staten tillhandahåller domare och domstol. Vid internationella affärer kan det dock bli knepigare, eftersom det inte finns något som automatiskt säger att ett land måste erkänna domar från domstolar i andra länder. Inom EU har vi numera kommit så långt att vi i princip erkänner varandras domar (det finns en mängd specialregler kring detta som vi inte kan gå in på här) om de tillkommit på ett korrekt sätt, men utanför EU är det betydligt värre. Om ett svenskt företag gör affärer med ett företag i Kina så kommer man inte utan vidare att kunna stämma det kinesiska företaget i Sverige. Skulle man trots allt lyckas stämma kineserna i Sverige så är det inte troligt att Kina kommer att erkänna domen. Om man kan stämma i Kina beror på kinesiska regler och om man får en kinesisk dom så är det långt ifrån säkert att den är användbar i Sverige.

Genom en skiljeklausul kan man få en tvist avgjord av en "privat domstol". Det första man ska ha klart för sig är att ett skiljeförfarande är en legal tvistelösningsmetod, dvs. skiljemännen ska avgöra tvisten utifrån vad lagen säger, inte utifrån några allmänna skönsmässiga bedömningar, kompromisstänkande eller dylikt. Eftersom skiljeförfarandet är en privat tvistelösningsmetod så är det också parterna som bekostar förfarandet, dvs. betalar skiljemännens arvode. Detta kan många gånger bli kostsamt. Också en skiljedom kan verkställas, dvs. genomföras genom tvång. Genom internationella konventioner har snart sagt alla länder förbundit sig att acceptera skiljedomar, vilket gör att en skiljedom, till skillnad från en domstolsdom, kan verkställas över i stort sett hela jorden. En annan stor skillnad är att det går att hålla skiljeförfarandet hemligt på ett helt annat sätt än ett domstolsförfarande. I domstol är principen att i stort sett allting blir offentligt, vilket kanske inte är så lyckat i affärssammanhang.

Om man ska försöka sig på en sammanfattning så ska man välja skiljeförfarande om affären bär kostnaderna för det och det är viktigt med rätt expertis hos skiljemännen eller sekretess är viktig eller affären är internationell och allmän domstol i andra fall.

Innan man väljer det ena eller andra kan det dock alltid vara på sin plats att prata med någon sakkunnig som kan ge ett råd utifrån den konkreta situationen. Det finns mer att tänka på än vad som får plats i den här artikeln.


Skiljeklausuler

Övrig affärsjuridikPosted by Magnus Brorsson Thu, October 06, 2016 10:53:06
Här ska du få några tips på hur du kan utforma en skiljeklausul i ett avtal.

Skiljedom enligt den svenska lagen om skiljeförfarande:


"Tvist i anledning av detta avtal får inte hänskjutas till domstol utan ska avgöras av skiljenämnd enligt lagen om skiljeförfarande."Skiljeförfarandet ska äga rum i [ange ort]."

Om man vill nöja sig med en skiljedomare kan man skriva så här:

"Tvist i anledning av detta avtal får inte hänskjutas till domstol utan ska avgöras av en skiljeman utsedd av [ange vem som ska utse skiljemannen]. På skiljeförfarandet ska lagen om skiljeförfarande tillämpas.">Skiljeförfarandet ska äga rum i [ange ort]."

Skiljemannen bör naturligtvis utses av någon neutral instans. Glöm inte att försäkra dig om att den som ska utse skiljemannen verkligen är beredd att göra det.

Om man vill använda sig av Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut kan man skriva så här:

"Tvister som uppstår i anledning av detta avtal ska slutligt avgöras genom skiljedom enligt Skiljedomsregler för Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut. Skiljenämnden ska bestå av tre skiljemän/en skiljeman. Skiljeförfarandets säte ska vara [ange ort]. Språket för förfarandet ska vara [ange språk]. "

Glöm inte att överväga om det verkligen är bäst med skiljeklausul i avtalet. Många gånger är det mer lämpligt att låta tvister slitas av domstol.

Frågor: Ring mig på 031-711 51 80 eller maila på magnus@brorsson.net

Magnus Brorsson




Vem kan skriva under för ett aktiebolag?

BolagsrättPosted by Magnus Brorsson Mon, September 26, 2016 16:06:17
Huvudregeln är att ett aktiebolags firma tecknas av styrelsen, dvs. det är styrelsen som företräder bolaget mot tredje man. Det som avses är en beslutsför styrelse, dvs. mer än hälften av styrelsens ledamöter ska gemensamt skriva under. Detta gäller avtal. När det gäller handlingar som enligt aktiebolagslagen ska skrivas under av styrelsen räcker det med minst hälften.
Utöver styrelsen, som alltså företräder bolaget i alla ärenden, så kan VD skriva under för bolaget inom ramen för den löpande förvaltningen.
Styrelsen kan också utse särskilda firmatecknare som företräder bolaget och tecknar dess firma.
Utöver dessa bolagsrättsliga regler om vem som kan skriva under för ett företag, gäller "vanliga" regler om fullmakt som enkelt uttryckt innebär att den som har behörighet att skriva under något kan utse någon (muntligen eller skriftligen eller på annat sätt) som då får rätt att inom ramen för fullmakten skriva under. För den som förlitar sig på en fullmakt gäller det dock att tänka efter så att inte bara fullmakten i sig är OK, utan också att den som givit fullmakten hade behörighet att göra det. Ytterst måste all behörighet i ett aktiebolag på något sätt kunna härledas till styrelsen och en delegation från styrelsen. I praktiken kan detta naturligtvis vara svårt och den som vill vara säker på sin sak bör se till att få sitt avtal firmatecknat av motparten.

Avtalet, inte köpebrevet, avgörande vid tolkning av fastighetsköp

Övrig affärsjuridikPosted by Magnus Brorsson Fri, August 26, 2016 15:08:09
Högsta domstolen har under sommaren kommit med en dom som klargör att när det gäller att tolka avtal om köp av fast egendom så är det köpeavtalet, inte köpebrevet, som i första hand kan antas spegla parternas avsikt med avtalet. Målet gällde ett fastighetsköp där viss del av en fastighet undantogs i köpeavtalet. Undantaget fanns dock inte i köpebrevet, vilket ledde till att köparen fick lagfart på hela fastigheten. Trots det uttalade högsta domstolen att säljaren hade kvar äganderätten till den del som hade undantagits i köpeavtalet.

Emissionsgarantier kan grunda skadeståndsskyldighet

BolagsrättPosted by Magnus Brorsson Fri, April 08, 2016 14:20:45
Högsta domstolen har uttalat att under förutsättning att ett avtal om s.k. emissionsgaranti är skriftligt och garanten vid avtalets ingående har tillgång till adekvat information om nyemissionens villkor och förutsättningar, är avtalet rättsligt bindande i den meningen att avtalsbrott kan grunda skadeståndsansvar

Kontakta oss om du vill veta mer.
031-711 51 80
advokat@brorsson.net


Next »